Arkiv för juni, 2010


Ljuvliga sommar!

30 juni, 2010




Pionerna doftar och paradisbusken har just slagit ut i en rosa sky, grönskan är frodig och saftspänd, allt är som vackrast på jorden. Vi sitter i trädgården sent om kvällen och sjunger sommarvisor och ibland blir vi avlösta av koltrasten.

Somliga stunder är allt precis som det ska vara. Andevärlden känns nära och självklar, allting stämmer. Men sedan kommer perioder av torka då ingenting är enkelt. Varje liten insikt måste jag leta efter, varje övertygelse måste granskas och erövras på nytt.

Det här pendlandet verkar vara ofrånkomligt, stunder av klarhet, stunder av famlande i mörker. Än står jag på ett berg med fri utsikt, än letar jag mig fram i grottornas inre.


Skogen, vår tillflykt!

22 juni, 2010


I dagens Sydsvenskan berättas det om ett antal danska soldater som efter sin krigstjänstgöring i Irak, Kosovo eller Afghanistan har tagit sin tillflykt till skogen. De lider av posttraumatiskt stressyndrom och klarar inte av ett vanligt liv i lägenhet och samhälle. De sover i tält eller vindskydd och lever av bär och djur som de fångar. Även vintertid har några av dem bott i skogen. – Skogen är min säkra plats på jorden, säger en av dem.

Jag skrev för några dagar sedan om romanen Till Isola som handlar om en kvinna som flyr ut skogen. Genom de danska soldaterna får vi från det verkliga livet ett exempel på skogens läkande förmåga och dess urgamla dragningskraft på oss människor. Skogen är vårt Urhem.

Måtte de krigsskadade männen läkas där ute i skogens gröna sal. Och måtte de inse att människan inte är skapt för att döda andra människor. Den som är själsligt frisk kan inte göra det, och den som gör det tar skada. Låt oss hjälpas åt att avskaffa alla krig!


Låt kreativiteten flöda

15 juni, 2010




Samuel Törnqvist har tagit som sin uppgift att sätta igång kreativiteten hos folk. Det gör han genom sin blogg http://www.unblogyourself.com/ där han delar med sig av olika sätt att komma igång med uttryckandet och skapandet. Han vänder sig till konstnärer av alla slag: musiker, målare, författare, även till dem som ännu inte vet vilken konstart de ska välja för att uttrycka sig.

Något av det bästa är att han lär ut hur man tar itu med den kritiker som vi alla har inom oss och som är så bra på att hämma och hindra oss.
Idag har jag provat hans Start writing NOW in 8 steps och det var en riktigt rolig övning. Jag kan rekommendera den till alla som är hämmade av för stora ambitioner.


En bok för alla häxor

13 juni, 2010




Till Isola av Madeleine Hessérus har jag nu läst för andra gången. Boken beskriver hur det är att helt lämna samhället och lära sig leva i skogen. Det är absolut inget jag själv vill göra, men det är ändå fascinerande att läsa om Tessas förvandling. Hon utgör en bild för allas vår längtan tillbaka till naturen och en känsla av att vara en del av ett stort levande sammanhang.

”Snabbt, på fötter som överraskande lätt anpassade sig till det nya underlaget, gick jag inåt skogen. Här fanns barrträd och lövträd som skyddade varandra och delade skuggor och dagrar, här fanns stora stenblock som vilade sina trötta kroppar i mossan, här fanns nedfallna grenar. Jag lyfte fötterna och satte ner dem igen, i väta eller bland torra kvistar. Jag fortsatte gå. Ett grönt tak välvde sig över mig, gröna väggar slöt sig kring mig, gröna portar öppnade sig, allt var löv och barr, jag gick vidare, längre och längre trängde jag in i denna ludna grönska och aldrig vände jag mig om.”


Bok om nutida vikingar

11 juni, 2010




Nu i dagarna håller vi på att avsluta vår bok om nutida vikingar. Teo har tagit bilderna och jag har intervjuat. Några bilder saknas ännu – det hoppas vi kunna åtgärda på Fotevikens vikingamarknad i början av juli.

Så här säger en av vikingarna apropå vår tids miljöhot.
– Det är så här vi ska leva! Vi ska vara aktsamma om naturresurserna och ta vara på allt. Inget ska slängas, allt kan återanvändas. Tänk hur det var på landet förr, vid slakt till exempel togs allt till vara. Det fanns soptippar men de var små och få. Att de har blivit till stora berg idag, det beror ju på att vi lever fel. För min egen del försöker jag ändra på det. Jag vill leva utan att lämna spår. Jorden ska ju lämnas vidare till nästa generation.


Häxans konst

2 juni, 2010




Ingenting är beständigt. Varje gång jag har hittat skönheten i nuet och hållit sanningen i min hand, varje gång jag har trott mig säker och lycklig, har jag tvingats inse att allt, allt går förlorat. Häxans konst är att ständigt återupptäcka, återskapa och återuppfinna det väsentliga i livet.

Hon gör det genom sång, genom ord, bild, dans och skulptur. Genom att vandra i skogen, genom att lyssna, nynna, tänka och se. Häxans konst är i sanning underbar.