I dagens Sydsvenskan berättas det om ett antal danska soldater som efter sin krigstjänstgöring i Irak, Kosovo eller Afghanistan har tagit sin tillflykt till skogen. De lider av posttraumatiskt stressyndrom och klarar inte av ett vanligt liv i lägenhet och samhälle. De sover i tält eller vindskydd och lever av bär och djur som de fångar. Även vintertid har några av dem bott i skogen. – Skogen är min säkra plats på jorden, säger en av dem.
Jag skrev för några dagar sedan om romanen Till Isola som handlar om en kvinna som flyr ut skogen. Genom de danska soldaterna får vi från det verkliga livet ett exempel på skogens läkande förmåga och dess urgamla dragningskraft på oss människor. Skogen är vårt Urhem.
Måtte de krigsskadade männen läkas där ute i skogens gröna sal. Och måtte de inse att människan inte är skapt för att döda andra människor. Den som är själsligt frisk kan inte göra det, och den som gör det tar skada. Låt oss hjälpas åt att avskaffa alla krig!