Så här väver man i en vikingavästol!

10 september, 2010

Jag lägger in inslaget med hjälp av en vävsticka som jag lindat upp garnet på. Som inslag har jag samma entrådiga garn som till varpen. Inslagstråden läggs löst, så att den är lite längre än vad som behövs. I en vikingavävstol är det nämligen lätt att väva timglas, så det gäller att se upp. Egentligen skulle jag haft nytta av en vävspännare som kunde hålla kvar väven vid den ursprungliga bredden, men jag har ingen. Istället laborerar jag med trådar som jag knyter fast i sidostolparna.
En annan sak som jag redan märker är att väven blir tätare på ett ställe och glesare ut mot kanterna. Jag har ännu inte kommit på vad det beror på. Varptyngderna drar jämt i trådarna, vad jag kan se. Kanske är det ofrånkomligt? Men jag kan trösta mig med att så här har människor vävt i tusentals år och jag har bara övat i cirka en vecka. Klart att de blev skickliga med tiden och att kunskapen och alla knepen fördes vidare från generation till generation. Det jag kämpar med är ju faktiskt att uppfinna hjulet än en gång, eftersom detaljkunskapen har gått förlorad.