När snålheten bedrar visheten

19 december, 2010

När den tiden kom att allt vi gjorde måste ”löna” sig, försvann det hantverk som förr utövades i varje by. Generationers samlade skicklighet förlorades. Idag är det svårt att hitta en slitstark vedkorg eller en duglig sopborste i naturmaterial. Men skräpvedkorgar som går sönder när man fyller dem med ved och nylonsopborstar som inte går att sopa med ligger i drivor på varuhusen. Så billiga att vi förstår att de tillverkats av slavarbetare i Asien.
Det vackra och slitstarka bomullstyget som vävdes på Strömma-fabrikerna utanför Karlshamn i mitten av 1900-talet saknar motsvarighet idag. Prima lakansväv, tät och nästan styv som ny, är ett minne blott. De har ersatts av tunt, sladdrigt tyg som bara håller några år innan det är utslitet.
Vill vi verkligen ha det så här? Borde inte utvecklingen och framåtskridandet istället generera allt högre kvalitet, en hållbar och funktionell vardagskvalitet som gör oss glada och stolta istället för besvikna och arga?
Det är dags att tänka om, att satsa på det gedigna och hållbara, istället för på billigt skräp.