Häromdan läste jag i en insändare om den danska invandringspolitiken att välfärdssamhället bygger på att alla arbetar. Den modellen skulle hotas ”om det uppstod en trend bland exempelvis unga, nybildade familjer att bara en förälder skulle förvärvsarbeta”, stod det.
Men finns det inte redan en sån trend? Kanske inte att bara en arbetar, men att båda arbetar mindre? Den kanske inte är så stor ännu, men den verkar växa. Unga föräldrar börjar tröttna på att försöka få ihop karriär för båda med barn, villa, trädgård och fritid. Livets mening kan ju inte gå ut på att tjäna pengar. Hellre leva, skapa, utvecklas, bygga, leka, odla, umgås och vara med barnen.
Jag tycker de gör helt rätt i att tänka så. Inte hotar det välfärden – tvärtom. De själva och deras barn kommer att må bättre, liksom alla i deras närhet. Förresten finns det ändå inte arbete till alla.