Egypten är långt borta

4 februari, 2011

Egypten är långt borta. Ändå följer vi utvecklingen där som om det gällde vår egen kamp. Och det gör det ju också; vi är en mänsklighet och lever på samma jord.
Jag undrar vad jag skulle ha gjort. Om jag hade bott i Egypten, skulle jag också ha suttit på Tahrirtorget nu? Eller hade jag flytt långt ut på landet, stannat där och väntat på lugnare tider?
Jag tror inte på våld och skulle själv aldrig använda mig av våld för att uppnå mina mål. Likaså har jag en stor rädsla för våld. Och den pacifist som beger sig till Tahrirtorget måste vara beredd på att bli skadad och dödad. Skulle jag kunna gå emot min rädsla? Jag vet inte. Kanske skulle viljan att ta ställning för frihet och förändring vara så stark att jag lät den bestämma? Det handlar ju också om att ställa upp för vänner och grannar och göra gemensam sak med dem.
Avståndet till Egypten gör att jag inte behöver bestämma mig just nu. Men det är värt att tänka på. Hur skulle jag göra?