Andlig upplevelse

21 januari, 2021

I mitten av 1970-talet, då jag gick igenom min första stora andliga kris, var jag med om något mycket märkligt. Jag låg en natt vaken, som vanligt under den tiden, och kände djup förtvivlan. Det var som om bröstkorgen hade slitits upp, den gapade helt öppen och tom, och jag kände att jag inte hade någon som helst kraft att orka leva vidare. Det hade pågått en längre tid och hade nu blivit outhärdligt.

 

Då inträffade undret. Högt över mig, långt uppe i den nattmörka rymden, började något röra sig. Jag såg det för min inre syn. Långsamt sänkte det sig ner mot mig. Det var högst påtagligt och gick inte att bortse från. Det var ett litet moln, men lite mera avgränsat, som ett mjukt paket eller ett litet bylte, och detta lilla moln sjönk sakta och helt lugnt ner mot mitt bröst och lade sig tillrätta inuti min vidöppna bröstkorg. Där fyllde det ut det stora, tomma hålet och jag kände dess energi. Det var mod! Det mjuka paketet innehöll mod, och det kändes ljuvligt och fullt av kraft och livsmod. Jag häpnade naturligtvis. Det var ett mycket tydligt tecken på att det finns andliga storheter utanför oss, som ser oss och har förmåga att hjälpa när vi behöver det.