På Konsthallen i Landskrona pågår just nu en annorlunda utställning. En vän och jag var där igår och fick stiga in i en värld av färg, form och fantasi. Stämningen var glad, ljus och hoppfull, att jämföra med vissa andra uställningars hopplöshet och tristess. 650 elever i Landskronas kommunala skolor visade upp sina alster från slöjdundervisningen. De hade fått arbeta utifrån sina tankar om identitet i en global värld.
Vi hade turen att träffa på en engagerad slöjdlärare som förklarade och berättade hur eleverna hade fått arbeta och vilka uppgifter de fått. Hans entusiasm och stolthet gjorde intryck och vi som de senaste åren inte har hört så värst mycket positivt om den svenska skolan fick plötsligt en helt annan bild.
Vi visste heller inte att slöjdämnet numera inte är uppdelat i textilslöjd och träslöjd. Istället växlar undervisningen mellan mjuk och hård slöjd och pojkar och flickor arbetar tillsammans. Roligt att höra för en sjuttioåring som var hänvisad till flickslöjd och vantstickning på stickor nummer 2. I den här utställningen hade eleverna fått sina uppgifter utifrån årskurs, material och metod, men hade varit fria att välja uttryck, färg och form. Idérikedomen var imponerande och resultatet inspirerande. Den svenska grundskolan måste ha mycket gott i sig trots vad alla säger.
En värld av färg och form
8 december, 2018Möte med Selma Lagerlöf
5 oktober, 2017
Jag mötte henne på Strandpromenaden bakom Citadellet. Det var oväntat. Kanske hade jag hört nån gång att hon tillbringade några år i Landskrona innan hon blev berömd, men inte hade jag tänkt så mycket på det. Nu blev det ett glatt återseende.
Hon står där så lugn och stolt och ser ut mot Öresund. Håret är kortklippt, för det var i Landskrona hon beslöt att offra sin långa, tunga och opraktiska fläta. Hon var modig, i en tid då alla kvinnor hade långt hår, ja, var tvungna att ha det för att bli socialt accepterade. Men Selma var en rebell, okuvlig och målmedveten.
Hon är sympatiskt nog avbildad i naturlig storlek, inte som berömda män som ofta visas i minst dubbla storleken. Jag märker att hon är exakt lika lång som jag, och jag behöver varken sträcka mig eller luta mig ner för att kyssa hennes bronsläppar.
Tack för mötet, fröken Lagerlöf. Förut har jag läst alla dina romaner och noveller, men nu har jag lånat böcker om din brevväxling för att lära känna dig ännu bättre.
Mitt nya halssmycke
2 augusti, 2017
Landskrona har nyligen haft karneval och som nyinflyttad var jag nyfiken på hur den skulle vara. Men tyvärr var den en besvikelse. Så mycket skräp samlat på ett ställe har jag sällan sett. Jag syftar på knallevarorna. Varför ger arrangören dem så stor plats? En del av den platsen kunde istället ges till lokala köpmän som flyttar ut några varor på trottoaren utanför sin butik. Konsthantverkare och hantverkare skulle vara roligt att gå och titta på och handla av. Och i varje hörn gatumusiker i alla genrer. Nu var det egentligen ganska lite musik på dagarna.
Men en sak tilltalade mig mycket. På stranden satt en kvinna och visade sina macramésmycken. Såå vackra! Jag gick hem och hämtade min unakit-sten och bad henne göra en infattning till den. Här ser ni resultatet. Ni hittar den skickliga tillverkaren här.
Så här står det om unakiten på www.Andekvarts.se: Unakit balanserar den känslomässiga och andliga kroppen, och hjälper/befriar den från energimässiga blockeringar. Den hjälper oss att leva i nuet och släppa det förgångna, dvs de känslor och minnen du vill bli av med.
Unakit är en sten för visioner. Den kan öppna och aktivera ditt tredje ögas chakra för att ta emot andliga insikter från de högre frekvenserna. Unakitens grundande effekt för med sig en lugnande känsla till alla omgivningar, den sänder ut rogivande vibrationer till alla omkring den.
Helande dans
25 februari, 2017
Idag ledde min vän Anna-Christin Martinsson dans i Helsingborg. Hon hade valt danser utifrån temat “Förvandling genom kärlek” och vi dansade bland annat till Leonard Cohens “Dance me to the End of Love”. Om du vill veta så var stegen till just den musiken så här: Vänster fot till vänster, höger intill, hö till hö, vä snett framför hö, hö åt sidan, vä intill. Upprepa de här 6 stegen från början.
Jag tycker det är så vackert, så hoppfullt och starkt, att här träffas fjorton människor en lördagseftermiddag för att dansa med varandra. De tycker det är viktigare än att shoppa onödigheter, placera om aktier, hata varandra på nätet eller ägna sig åt andra meningslösa och destruktiva handlingar. För dans är helande, den befordrar gemenskap och vänskap, den livar upp och ger glädje till både kropp och själ.
Är du högkänslig?
14 februari, 2016
När det ser så mörkt ut i världen som det gör, känns det hoppfullt att tänka på att mänskligheten faktiskt utvecklas. När jag var tonåring fanns det inga som öppet kallade sig häxor men idag finns det mängder av dem, och det räknas numera som helt rumsrent att vara häxa. Och nu har vi insett att vissa människor har en speciell begåvning, nämligen HSP = Highly Sensitive Person.
Begreppet lanserades i avhandlingar under 1990-talet. 25 % av mänskligheten beräknas vara HSP. Det är ett medfött personlighetsdrag som inbegriper snabb, intensiv uppfattningsförmåga och en ovanlig öppenhet för andra människors behov och krav. En högkänslig måste alltså lära sig att hantera sin förmåga för att inte gå under. Oftast är HSP-personer mycket kreativa och har ett rikt inre liv.
Jag förmodar att många häxor känner igen sig, kanske alla. Visst var vi det där lilla barnet som vidöppet tog in omgivningen och tidigt förstod mycket mer av livet än många vuxna i närheten. Vi såg mer och kände mer, och led svårt när vi upptäckte andras okänslighet och dumhet. Vi drog oss undan och lekte ensamlekar, gärna i samvaro med osynliga vänner.
Om du vill läsa mer om HSP hittar du information här, http://www.hsperson.se/. På http://hspforeningen.se/ finns ett test som visar om du är högkänslig.
En häxa till påsk!
27 mars, 2015Hej alla reportrar som vill intervjua en häxa till påsk. Förra året blev jag inför påsken kontaktad av 7 olika reportrar från TV, radio och tidningar. Jag bestämde redan då att jag denna påsk kommer att hänvisa till några av mina häxkollegor istället. Det finns mängder av häxor i Sverige. Detta är några som är med på att intervjuas:
Ulrika Jäger ulrika@gudinnekraft.se
Carola Korpstjärna info@ravenstar.se
Linda Braekhus haxanshus@gmail.com
Shaeen Svanede osterlenhaxan@gmail.com
Själv är jag upptagen med att ställa i ordning min ateljé inför påskens konstrunda här i Mitt-Skåne. Jag kommer att hålla öppet alla 4 påskdagarna mellan 10 och 18. Adressen är Vintergatan 16 i Höör. Välkommen!
Häxorna samlas!
20 april, 2014
På Påskdagen var vi på alternativmässa i Häxans Hus. Det ligger i den lilla byn Henset i Skåne. Linda Braekhus som förestår butiken hade bjudit in både kända och okända häxor att ställa ut sitt hantverk och sin verksamhet. Solen lyste och mängder av besökare strömmade till. Linda var nöjd. ”Jag har ju all denna platsen”, sa hon, ”och jag vill att den ska användas. Se så många kreativa människor!”
http://www.haxanshus.n.nu/
Bland de 22 utställarna träffade jag Malin Somstedt som spår i Månrunor. Hon förklarade att det är runor som hon har fått till sig genom mångudinnan Selene. Runorna är målade på vita stenar och när hon kastar ut dem på en mörkblå duk bildar de ett mönster som kan tolkas. Malin utövar också en annorlunda form av kristallhealing. Hon finns i Malmö och kan nås på 0731-809143.
Cat Salo ställde ut sydamerikansk brukskonst, bl.a. antika dockor från Peru, handvävda skärp och utsökta ponchos i alpacka.
Sofia Axelsson, poet och författare, var där och informerade om sin bok Nordiska gudinnor – vardagsmagi för dagens kvinnor och om de kurser hon kommer att hålla nu i sommar. Du finner mer om detta här
Längst in i tältet stod Ida Vesterlund. Hon är friskvårdsterapeut och livscoach, och hennes företag heter Drömväverskan, ett vackert ord som för tanken till skira drömmar av ljus och hopp. Ida håller till i Lund och erbjuder coachning till såväl kommuner och skolor som privatpersoner. För närvarande arbetar hon i en småländsk kommun där hon håller föreläsningar om motion, kost och hälsosam livsstil. Ida tillhandahåller även e-kurser i intressanta ämnen, se här
För mångfald mot enfald
9 februari, 2014
Vår manifestation för Mångfald och Solidaritet har genomförts och allt blev som vi önskade oss. Musikskolans ungdomar stod för en festlig inledning med sina blåsinstrument. Björn Fries höll ett fantastiskt tal om vikten av att säga ifrån i tid när vi märker tendenser till främlingsfientlighet och rasism.
Teo Törnqvist sjöng ”Mitt eget land” av Beppe Wolgers/Olle Adolphsson. Helen Hansen från Svenska Kyrkan höll ett lika fantastiskt tal om att människorna är den gudomliga maktens redskap – om inte vi gör något så blir det ingenting gjort.
Drama Drakvinge spelade upp en tankeväckande pantomim på temat främlingsfientlighet kontra mångfald, och därefter talade Malva Al-Bahadli Rokka engagerat om sina upplevelser av ”vardagsrasism” i skolan.
Lärare och elever från Emiliaskolan sjöng en underbar kanon ”World Peace Mandala Song” och som avslutning sjöng vi alla tillsammans ”Nu går sista visan, dig vill jag sjunga för. Vi behöver varandra, du och jag och dom andra, som står utanför …”
Många hade kommit för att delta, uppåt 300 personer gissar vi. Där fanns även folk från andra kommuner och andra organisationer mot främlingsfientlighet och rasism, vilket vi gillar och uppskattar. Däremot gillar vi inte att någon klistrade upp affischer på torget om ett nazifritt Höör. Klart vi vill ha en nazifri värld, men inte genom att klistra affischer om det. Vem ska nu tvätta bort dem?
Vädrets makter uppskattade tydligen manifestationen, för solen lyste över oss hela tiden och det kändes som den första vårdagen i år. Tack alla, det här gjorde vi bra!
Att vakta ett heligt berg
8 januari, 2014
Ett nytt år betyder hopp för mig. Det känns bra att ännu ett år av mitt liv är avklarat och att jag nu kan gå vidare, med nya möjligheter och ny tillit.
Detta året kommer mina häx- och shamanvänner att fortsätta besöka olika kraftplatser i Sverige. I början av maj planerar vi att vara på Omberg, det heliga berget vid Vättern. Där ska vi möta Ana Danielsson som kommer att guida oss. Hon är en bildkonstnär och författare som bor vid Omberg. Jag tror att hon har tagit som sin uppgift att samarbeta med rådarna i Omberg om att vakta detta heliga berg. Du kan läsa om henne själv och om hennes arbete på http://www.lavkattan.se. Se också hennes målningar och foton, det är de värda. Bilden ovan av korpen har hon målat och den finns någonstans på hennes sida.
Jag har just lagt in sången ”Drömspåret”, under Sånger. Där finns också Runraden och en run-chakrameditation. De fungerar om du använder Internet Explorer, annars är det inte säkert.
I dagarna har jag också publicerat ännu en av mina böcker som e-bok. Du hittar dem på https://www.elib.se om du söker på mitt namn.
Låt oss alla se fram emot detta nya år med stor tillförsikt. Kanske är det nu i år som vi kommer att lyckas vända världen i en ny riktning, mot verklig gemenskap och med ljus i allas hjärtan.
Djurkommunikation
18 november, 2013
Vår katt Ernst är 4 år nu, en fullvuxen, kastrerad hankatt med en stark personlighet. Så stark att han har fått ovanan att bita oss när vi inte är snabba nog att ge honom påfyllning i matskålen eller släppa ut honom. Vi har förklarat gång på gång att hans beteende är oacceptabelt, utan att han har bättrat sig. Till slut hotade jag honom med snar avlivning om han inte slutade anfalla mig när jag minst anar det. Ernst blev fullkomligt förkrossad och låg och led i ett helt dygn, men sedan fortsatte han i samma bitska stil. Då kom jag på att jag känner en häxa som är djurkommunikatör.
Så jag ringde henne. Vi kom överens om att jag skulle ta en bild på Ernst och skicka till henne, sedan skulle hon tala med honom. Det gjorde hon, och fick fram att han är mycket ljudkänslig och att han emellanåt känner stark vrede, utan att riktigt veta varför. Han sa också att han inte förstod varför vi var så arga på honom, att han kände sig förvirrad över det.
Anna erbjöd sig att skicka Reiki till honom och med healingen inträffade en stor förändring. Det kändes som om en ren, hög energi kom på besök i vårt hem. Ernst kände det nog också, för han verkade lyssna. Den kvällen hände inget mer, men dagen därpå var Ernst helt konstig. Han var mycket orolig och ryckte till för minsta ljud. Han sprang runt i huset och gjorde flera utfall mot mig, men hejdade sig innan han nådde mig. Precis som om han påminde sig att “nej visst, så ska jag inte göra!” Han verkade också jaga en osynlig mus med stor energi och verkade aggressiv. Det var inte lekfullt och glatt utan argt. Jag har aldrig sett honom sådan och trodde att han hade blivit fullständigt tokig. Men dan efter var han helt annorlunda och har varit lugn och fin sedan dess. Han har uppträtt kärleksfullt och kelet mot oss och är en sån där riktig myskatt som vi har drömt om.
Vi är tacksamma för hjälpen vi fick av Anna och kan varmt rekommendera henne till alla som har problem med sina djur av olika slag. Om du vill komma i kontakt med Anna når du henne via http://djurreiki.weebly.com.
Hemlig naturhäxa
21 oktober, 2013
I min bok Hellre häxa än präst skriver jag om olika sorters häxor. Idag har jag varit hemma hos en kvinna som är en blandning av örtagårdshäxa och skogshäxa. Hon kallar sig nog inte häxa, men hon är det. Hon har en genuin kunskap om både växt- och djurvärld. Hon odlar sin egen mat och förmedlar inblickar i djurs känslor och beteenden som få andra jag känner. Läs gärna hennes blogg om samspelet mellan människa och natur, http://urliv.wordpress.com/. Missa inte inläggen om vargen den 17 och 23 augusti 2013.
Vi har vuxit ifrån religionen – vad kommer nu?
12 januari, 2013
Den 30 januari kl. 19.00 kommer jag att hålla ett föredrag med den rubriken i Malmö. Det är Livsfilosofiskt Forum som har bjudit in mig och adressen är Lorensborgsgatan 5. Inträdet kostar 80 kr.
Jag kommer att tala om vårt förhållande till andevärlden. Vad är det att vara andligt sinnad? Vad är det att vara religiös? Den frågan finns det en mängd olika svar på, ibland helt motsatta, t.ex.
Jag är inte religiös. Att vara religiös är detsamma som att följa regler i bibeln.
Jag är inte religiös, men jag är troende, jag tror på en högre makt, en kraftkälla.
Jag är religiös, men jag behöver inte någon präst, rabbin eller imam för att komma i kontakt med det gudomliga. Det gudomliga finns inom mig.
Jag är religiös. För jag tror att allt levande är gudomligt och att vi alla hör samman.
De traditionella religionerna har för många människor idag spelat ut sin roll, ändå har vi kvar vårt behov av andlig näring. Vi behöver något för att orka, för att tändas och brinna för något. En del är inte ens medvetna om bristen, men kämpar på och tror att enda sättet att göra livet ljusare är att förbättra sin materiella standard. Den beskrivning av verkligheten som massmedia tillhandahåller är på många sätt förfärande torftig och gör att känslan av meningslöshet växer.
Hur ska vi göra för att råda bot på det? Ska vi skapa en ny religion eller finns det kanske en annan väg att gå? Det är detta jag skulle vilja tala om. Kanske kan det bli ett samtal där vi tillsammans väcker idéer? Frågan om hur vi skapar de nya ceremonierna kommer också in där, namngivning, bröllop, begravning, skolavslutning m.m.
Skönhet i vardagen
13 november, 2012
Det står illa till i världen, med krig och översvämningar och allt annat hemskt som dagligen rapporteras om över våra oskyddade huvuden. Vad ska vi göra, alla vi som verkligen skulle vilja stoppa eländet men är fullkomligt maktlösa? Vad kan en människa göra mer än sopsortera och låta bli att nöjeskonsumera? Det går lätt att sjunka ned i hopplöshet och apati, men jag vägrar. Jag vill tro att det finns en väg ut ur mörkret.
I väntan på att en positiv förändring ska ske sysselsätter jag mig med att skriva och måla och hänge mig åt andra kreativa verksamheter. Det håller modet uppe och jag kan åtminstone glädja mig åt resultatet. Att skapa något vackert, något man tycker om, har en klart positiv inverkan på både humöret och hälsan.
Kanske var det därför de förr i världen la ner sån omsorg på vardagsföremålen? Allt skulle prydas med bårder och monogram, blomslingor och spetskanter. De visste att vackra föremål gör livet ljusare.
Jag har ärvt lakan och örngott av min svärmor och betraktar dem som en skatt. Vad är billiga, kulörta påslakan mot den här elegant vitbroderade och hålsömmade skönheten?
Erik Enby – en modig människa
4 november, 2012
För en vecka sen var jag på bokrelease och träffade läkaren och författaren Erik Enby. Att lyssna till honom och läsa hans bok har varit en omtumlande erfarenhet. Jag uppfattar honom som klok, empatisk och brinnande engagerad i att försöka lösa frågan om hur de kroniska sjukdomarna uppstår. Borde inte alla läkare vilja ha ett svar på den gåtan? Ingen verkar ju veta varför somliga får cancer, MS, ALS, Parkinson eller andra hemska sjukdomar. Om vi visste varför skulle fler kunna slippa få dem och fler skulle kunna botas, därför att vi skulle kunna undvika såna betingelser som får dem att utvecklas.
Socialstyrelsen har dragit in Enbys läkarlegitimation eftersom han anses inte ha behandlat ”enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Ändå har flera patienter blivit av med sin cancer efter att ha följt hans anvisningar. Här är ett exempel: http://www.narrator.se/narratorse/boken/adwise/siv061227.htm
Det är svårt att ha en bestämd åsikt om sånt som kräver flera års studier för att riktigt förstå. Vad vet jag? Men detsamma borde ju åtskilliga reportrar fråga sig? Det är orättvist och kränkande att helt döma ut någon utan att förstå vad det handlar om och att använda såna epitet som bluffdoktor, kvacksalvare och ”en av de farligaste läkarna i Sverige”. Kanske visar det sig en dag att Erik Enby hade fullkomligt rätt. Sjukdomar kan börja som infektioner och växa i kroppen och blodet ungefär som mögel, för att använda en bild som de flesta kan förstå. Därför kan man komma åt dem genom att behandla med terapier som hämmar infektionen.
Mer om Erik Enbys forskning och behandlingsmetoder kan du läsa på http://www.enby.se/svenska/start.htm
Mästarhand
2 oktober, 2012
I dessa dagar skriver alla människor och alla drömmer om att skriva en egen bok. Javisst, varför inte, det är förstås ett tecken på mänsklig utveckling och en konsekvens av att skrivkonsten har blivit allas egendom. Alla har naturligtvis rätt att skriva, att måla, att dansa, att sjunga, och egentligen är väl allas alster är lika mycket värda.
Men så finns det vissa som utmärker sig framför andra, som lyser fram som blixtar bland enkla stearinljus. Mästarhandlaget visar sig. Jag tänker på det när jag läser islänningen Jón Kalman Stéfanssons Himmel och helvete som skildrar en grym värld av blåst, snö, mörker och iskallt hav där älskade människor drunknar och de överlevande känner skam över att leva vidare. Det är hemskt, men det finns ändå hopp och värme, för det finns människor som ställer upp för varandra och vill varandra väl.
Så som han skriver kan inte vem som helst skriva. Så kan man bara skriva om man har en förmåga att gripa orden direkt när de föds ur känslan och erfarenheten. Så kan man bara skriva om man känner den värld man skildrar inpå bara huden. Då blir det så enastående bra att läsningen blir en njutning i sig och inte bara ett medel för att få i sig en spännande historia.
… kaminen värmer upp loftet, det är gemytligt härinne, kvällen lägger sig tätare mot fönstren, vinden stryker mot takåsen … fotogenlampan lyser och gör kvällen svartare än den är, för ju mer ljus desto mera mörker, sån är världen.
Himmel och helvete är den första delen av en trilogi. Nu håller jag på med del 2, Änglarnas sorg.
Drömtiden
26 september, 2012
I helgen var jag i Jämtland på en shamankurs som Carola Korpstjärna och Jörgen I Eriksson ledde. Vi var en grupp på sjutton som gjorde utesittningar och landskapsvandringar, sångsökningar, sejd och ceremonier, och vi var utomhus nästan hela tiden. På natten låg jag i min sovsäck och såg på stjärnorna och fick intrycket att de måtte ha många fler stjärnor i Norrland!
Efter detta undrar jag varför jag måste bo i Skåne. Jämtland lockar med skog, sjöar och fjällvidder. Antingen får jag flytta dit, eller så får jag resa på shamankurs årligen. Om du också blir inspirerad så gå in på http://www.ravenstar.se/ och http://norrshaman.net/Läs gärna vad Jörgen skriver om Drömtiden på sin blogg http://norrshaman.blogspot.se/
Under dessa magiska dagar vid hällristningarna i Gärdeån kom en sång till mig. Jag tillägnar den Jörgen som har varit och är en stor inspiratör för mig. Så här lyder den:
Jag vandrar i ett drömspår
Drömmen leder mig
Jag vandrar i ett drömspår
Drömmen leder mig
Alla mina släktingar
Alla vänner i skog och sjö
Kom, kom, visa mig!
Kom, kom, visa mig!
En väg till hälsa
13 maj, 2012
Nu är jag 67 år och märker att kroppen är ett skört ting som jag måste ta hänsyn till. En god grundhälsa har jag nog, men med åren har en del krämpor dykt upp, och nu i vår har jag fattat att det är dags för en rejäl insats om jag ska kunna göra alla roliga saker som jag har tänkt hinna innan jag dör. Till exempel ge mig ut på vandring i naturen med tung ryggsäck. Det skulle inte fungera just nu.
Men det ska snart bli bättre. I förra veckan besökte jag en näringsterapeut, Ida Eriksdotter i Malmö. Hon förespråkar ingen speciell diet utan ställde ett antal frågor till mig. Utifrån mina svar fick hon fram vad just jag behöver av mat och kosttillskott. Alla är vi olika, så det finns ingen diet som passar alla. För min del blev det en blandning av LCHF och Raw food, fast jag vill undvika kött i görligaste mån. Fisk och ägg äter jag däremot gärna plus allt i grönsaksväg. Nötter och frukt, vatten och örtte.
Mitt hälsoprojekt omfattar även yoga, styrketräning och bastubad. Visst kommer jag att uppnå optimal hälsa! Det är precis rätt tid på året också att syssla med ett sånt projekt.
Jag kan varmt rekommendera Ida. Du kan läsa om henne på http://energida.se/.
Den bästa julen
23 december, 2011
För alla oss som är trötta på det hysteriska julfirandet finns det massor av möjligheter. Då tänker jag inte på resor till sol och badstränder, som är en ovanligt kostsam och klimatosmart lösning. Jag är istället ute efter att hitta verklig julstämning på olika enkla sätt. Här är några förslag:
Sitt alldeles stilla i 30 minuter.
Baka ett vörtbröd och känn doften.
Gå till skogen och lägg små, små högar av solrosfrön eller havregryn på stubbar och stenar. Önska fåglarna God Jul!
Gör en enkel krans av granris och häng på ytterdörren. Granriset hittar du på marken under granar eller på torget efter julgransförsäljningen.
Tänd levande ljus och sjung en julpsalm.
Laga en enda julrätt, t.ex. ris á la Malta.
Gör något av detta med vakenhet och närvaro, så räcker det för att julen ska komma in i ditt hus. Om du gärna vill ge julklappar, men är övertygad antikonsumist så har jag förslag även där. Jag kan inte ge detaljerade exempel, för då blir mina klappar ingen överraskning för mina barn och barnbarn. Men jag kan avslöja så mycket som att det handlar om sånt som du har och kan ge bort, sånt som du själv kan göra och sånt som du kan tillaga. Tala om för mottagaren att du praktiserar antikonsumism, så att de får rätt inställning till gåvan innan de öppnar paketet.
Vikingamarknad i Gudahagen
9 september, 2011
Den 17 – 18 september är det dags igen!
Gudahagens Vikingamarknad arrangeras varje år den tredje helgen i september. Första året var 2008 och det kom nästan 6000 besökare när arrangörerna hade räknat med max 1500. Året därpå satsades enormt med tid och energi för att göra något riktigt lyckat och då kom runt 7500 besökare. Succén var nu ett faktum Över 80 olika utställare, hantverkare och deltagargrupper med kämpar, musiker och ryttare deltog. I strålande solsken vigdes ett par uppe på fornlämningen med tusentalet åskådare.
2010 kommer att gå till historien som den blåsigaste marknaden någonsin. Tält blåste sönder och regnskurar gjorde livet surt för deltagare och besökare. Men sanna vikingar ger inte upp för sånt. Närmare 4500 besökare kom och vädret till trots blev det en riktigt trevlig marknad. Som en skänk från gudarna mojnade vinden och solen tittade fram just under den timmen som det var dop uppe på fornlämningen.
Vigselceremoni
15 juni, 2011
Många tror att en vigsel på rådhuset eller med en kommunal vigselförrättare är enda alternativet om man inte vill gifta sig kyrkligt. Men en borgerlig vigsel är egentligen bara en formalitet och tar endast två minuter. Den går inte att jämföra med en lång och innehållsrik, kyrklig ceremoni i en vacker lokal. Det behövs andra alternativ till den kyrkliga vigseln, och det är det jag har arbetat med att utforma de senaste åren.
Eftersom jag har lämnat tillbaka min kyrkliga vigselrätt när jag avsade mig prästämbetet är mina vigslar inte juridiskt bindande. Men det gör inget. Brudparet får gå till rådhuset eller kommunen och registrera sitt äktenskap efteråt. Så gör man i många länder, t.ex. i Frankrike, där inga kyrkliga vigslar är juridiskt bindande. Det krävs alltid ett rådhusbesök i vilket samfund man än gifter sig. Det är en bra lösning, för då slipper staten hålla på att tvinga ovilliga präster att viga dem som de inte vill viga. Och det blir naturligt för alla att leta upp någon som kan hjälpa dem att skapa en vigselceremoni efter deras önskemål. En vigsel kan ju se ut på otroligt många olika sätt om man låter fantasin och skapandelusten råda.
Så här fint kan det se ut när en prästinna viger ett kärlekspar ute i naturen, i Frejas lövsal. Solen lyser över dem, vågorna svallar stillsamt, vinden far genom trädkronorna och jorden lyssnar till deras löften.